Minnesord

Denis Bengtsson, en trotjänare inom svensk badminton i många år, har lämnat oss. Här kommer några minnesord om en eldsjäl som kom att göra ett stort avtryck inom badminton-Sverige, inte minst i Göteborgsregionen där han hade sin dagliga gärning.
Minnesorden är skrivna och undertecknade av Roger Johansson och Lars ”Lalle” Sologub.

Denis Bengtsson har gått bort efter en kortare tids sjukdom. För oss var detta overkligt då det drabbade Denis, som var en människa alltid full av liv och energi och som var aktiv in i det sista. Vi i Göteborgs Badmintonförbund vill tacka Denis för alla fina insatser han gjorde för förbundet och för badmintonsporten. Denis hade ett positivt sätt att närma sig alla uppgifter som han engagerade sig i, vilket gjorde det lätt för oss alla att vara med och känna entusiasm i samverkan med honom. Vi minns hans initiativkraft med stor glädje.

Några händelser i Denis Bengtssons liv har haft stor påverkan på oss som fanns i hans närhet och i omvärlden.
Dennis började tidigt med idrott. Han växte upp i Utby och grundlade då sitt stora fotbollsintresse och blev Öisare. När han lämnade tonåren började han jobba. på bland annat Original Odhner med deras räknesnurror. Under den perioden lärde han sig hitta till alla företag och affärer i stan dit han levererade räknesnurror. Han blev snabbt en riktigt genuin göteborgare.
Han startade ett företag som installerade dieseldrivna el-aggregat som behövdes överallt, som på sjukhus som alltid behöver elektricitet. Där hade han många intressanta och krävande anläggningsprojekt runtom i Sverige och utomlands.
Så småningom bildade han familj och fick tre döttrar som alla blev badmintonspelare. Familjen har alltid haft den mest centrala rollen i hans liv och som familjefar och samtidigt idrottsintresserad engagerade han sig starkt i Göteborgs Badmintonklubb tillsammans med brodern Kaj i den klubb där döttrarna spelade. Han deltog som ledare och skaffade en minibuss för att resa med klubbens spelare till tävlingar runtom i Sverige. Hans egna barn intog givetvis en central plats i detta engagemang. Han rekryterade då Sveriges mest kvalificerade tränare, Lars Sologub, till klubben vilket var en lyckad rekrytering. Sologub blev så småningom förbundskapten för badminton i Sverige, i Tyskland och i Frankrike och dessutom utvecklingsansvarig i England. Denis framsynta satsning ledde sedermera till att badmintonverksamheten fortsatte att utvecklas mycket positivt. Yngsta dottern Catrine blev så småningom världsmästare i badminton.

Då Denis så småningom kunde förväntas trappa ner började han i stället med veteranbadminton. Han hade tidigare invalts och varit mångårig ledamot i Göteborgs Badmintonförbunds styrelse. Sin vana trogen letade han upp saker som behövde göras och jobbade intensivt som ideell ledare i Gamlestadens badmintonhall. Bland annat satte han upp ny panel runt hela hallen och reparerade, målade och gjorde hallen trevlig att vara i för våra badmintonspelare. Under denna tid fick han idén att han skulle starta en veteranklubb, som fick sitt fasta tillhåll i Gamlestadshallen. Yngsta dottern Catrine engagerades för att träna veteranerna på ”världsmästarnivå”, efter ett förslag från Sologub. Denis var själv en flitig deltagare i träningen och ordnade med kaffe och smörgås i anslutning till varje träning. Detta gjorde att verksamheten blev mycket populär och omtyckt bland deltagarna, men en väsentlig faktor i detta var faktiskt Denis själv, som tog hand om allt. Han hade en fantastisk förmåga att skapa trivsel och glädje i samvaron.

Denis hade ett motto som färgade allt han företog sig. Mottot var att ”kan man hjälpa någon annan och glädja någon annan med beröm och uppmuntran, så får man tusenfalt igen”.
Allt han gjorde inom badmintonsporten hade en osjälvisk prägel. Han såg när en insats behövdes. ”Det kan jag göra” var en vanlig kommentar från Denis. På det sättet har vi uppskattat Denis som människa, person och kollega. Hans telefonsamtal klockan halv nio varje onsdagsmorgon, vilket var morgonen innan träningen i Gamlestaden, började alltid med ”Hallå kompis, kommer du idag”?
Denis var verkligen en kompis för oss alla, snäll och omtänksam, och saknaden är mycket stor.

Roger Johansson, Ordförande Göteborgs Badmintonförbund
Lars ”Lalle” Sologub, styrelseledamot Svenska Badmintonförbundet, fd förbundskapten